200 författare – Andreas Malm

Andreas Malm, Sverige

Bok:              När kapitalet tar till vapen – om imperialism i vår tid. Agora, 2004.

I boken När kapitalet tar till vapen söker Andreas Malm förstå imperialismen i vår tid, alltså det våld som USA och andra stater öser över Irak och andra delar av världens periferi. För att hitta en djup förklaring söker han genom vänsterrörelsens imperialism-teorier. De teorier som inte stämmer in på dagens verklighet avfärdas och istället lyfts fram en modell som ger en rad ”aha-upplevelser” och får oss att förstå världen av idag.

Det handlar om att förstå kapitalismen. Malm konstaterar att kapitalackumulation är vårt överordnade intresse i samhället, så som världen ser ut. Det innebär att målet med all verksamhet i samhället är profit, att en kapitalists yttersta syfte är att få kapitalet att växa under processens gång, att maximera vinsten. Med profit kan man investera, vilket så småningom leder till ännu mer pengar – investeringar – pengar – och så vidare, runt, runt i ett kretslopp som aldrig kan slå sig till ro. Kapitalackumulationen innebär ett tarvligt begär, en osläcklig girighet efter ständigt mer rikedom, men den är ingen individuell last, utan en verkan av det kapitalistiska samhället. Kapitalisten har inget val, konkurrenterna flåsar honom i nacken och om han inte hänger med slås han ut. På så vis blir ackumulationen den tvingande princip som strukturerar varuproduktionen i ett kapitalistiskt samhälle, en evighetsmaskin som driver ekonomin ”framåt”.

Den relation som idag kännetecknar de avancerade kapitaliststaterna är en hegemonisk formation, visar Malm. Detta innebär en enad grupp som har en tydlig hegemon (ledare), som anför en bred grupp mot en gemensam fiende. Dessa stater står enade bakom hegemonen USA i dagens värld (trots globaliseringen ett mycket starkt USA). Hela gruppen underställer sig hegemonens ledning eftersom den så väl uttrycker gruppens allmänintresse, här finns alltså en grundläggande gemenskap.

Det gemensamma intresset för dessa kapitaliststater – detta kapitalackumulationens centrum – är dominans över periferin. Utritat på en karta ser vi här ett nettoflöde, eller tjocka svarta pilar av resurser, som alla pekar i riktning mot en viss grupp av länder. Vi ser här att profiter från multinationella företag flödar till länderna i centrum, liksom högutbildad arbetskraft och billiga varor. Den globala konsumtionens fördelning är givetvis inte ett utslag av slumpen, utan av en systematisk utsugning. Det genomsnittligt högre välståndet i centrum förutsätter ett genomsnittligt lägre välstånd i periferin. Konsumtionsnivån i centrum är så hög att den omöjligen skulle kunna bredas ut till hela världen. Länderna i centrum har ställt sig på en trappsats där alla inte får plats, helt enkelt därför att det inte finns obegränsade resurser och de kan bara stå kvar där uppe om de andra hålls nere. Innebörden av detta är att konsumtionsnivån i centrum förutsätter att gränsen mot periferin bevakas strängt.

Dominansen över periferin skiftar form, konstaterar Malm, under vissa perioder ser vi enbart ekonomisk dominans/utsugning, medan det i andra tider krävs våld. Detta utomekonomiska våld, denna imperialism, kan alltså direkt härledas till kapitalets ackumulation, alltså kapitalismen själv. HÄR hittar Malm den djupa förklaringen till den imperialism som drabbat Irak så fasansfullt och brutalt. De avancerade kapitaliststaterna (inklusive Sverige) behöver ett militärt oslagbart USA, som i den enade gruppens namn (centrum) använder militarisering som ett medel för fortsatt kapitalackumulation och som jagar den sista billiga oljan i världen (utan Mellanösterns olja ingen fortsatt kapitalackumulation, alltså vårt överordnade intresse).

Andreas Malms publikationer i urval:

När kapitalet tar till vapen – om imperialism i vår tid. Agora, 2004.

Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent. Atlas, 2007.

Hatet mot muslimer. Atlas, 2009.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.