200 författare – Karin Utas Carlsson

Karin Utas Carlsson, Sverige

Bok:               Lära leva samman – undervisning i konflikthantering ; teori och

                        praktik. KSA, Konfliktlösning i skola och arbete, 2001.

I dagens värld präglas våra tankar, vårt beteende och även samhället i sin helhet av maktparadigmet, skriver Utas Carlsson. Det betyder en strävan efter att ha makt över, vilket anses som nödvändigt eftersom man tror att jakten på resurser i samhället och i världen är ett så kallat nollsummespel, vilket innebär att det som den ene vinner förlorar den andre (med nödvändighet). Världen skulle således vara en ständig arena för destruktiva konflikter, där det gäller att vara smart, taktisk och hänsynslös för att vinna och således få makt över.

Men samtidigt håller ett nytt paradigm på att ta form, något som Utas Carlsson kallar för det framväxande paradigmet. Här utgör tillfredsställelse av alla människors grundläggande behov målet för samhällsbygget, vilket medför att våld förebyggs och konflikter löses på ett sådant sätt att alla blir nöjda (så kallade vinn-vinn-lösningar). Begreppet makt är här transformerat från makt över till makt att samt makt tillsammans med. De grundläggande behoven är ytterst sällan nollsummespel, hävdar Utas Carlsson. Med konfliktlösning bortom våldet och maktparadigmet skulle således människans grundläggande behov kunna tillfredsställas. Om alla parter vid en konfliktlösning visar tillit och agerar utifrån ömsesidighet, alltså inriktar sig även på ”motståndarens” djupa behov, ser vi att många av våra svåra problem skulle kunna lösas. Boken ger alltså en teoretisk grund till att bygga en fredskultur, bortom krig, bortom makt över.

Huruvida det ska bli ett fundamentalt paradigmskifte och en verklig fredskultur beror emellertid på oss, konstaterar Utas Carlsson. Det är inte så – hävdar hon – att folk saknar intresse för globala överlevnadsfrågor som krig/fred, miljöförstöring, fattigdomsklyftan och mänskliga rättigheter. Tvärtom visar de engagemang kombinerat med känslor av förtvivlan, frustration och hjälplöshet inför dessa frågor. Det stora problemet inför en förändring tycks istället vara den inlärda hjälplösheten menar hon. De flesta ser sig själva som maktlösa, de har brist på visioner om lösningar och de präglas av en brist på kunskap om vägar och metoder i riktning mot väsentliga förändringar. Men alltfler skapar å andra sidan visioner av en bättre värld, de engagerar sig för förändringar och ser då att deras erfarenheter av ett förändrat beteende fungerar, vilket innebär en känsla av handlingskraft.

Det är samma sociopsykologiska mekanismer som gör sig gällande vid konflikter på mikronivå (lokalt) som makronivå (globalt), visar Utas Carlsson. Det innebär inte minst att förmågan att handskas konstruktivt med konflikter kan tränas. Skolan har här en viktig roll (hela bokens Del II handlar om konflikthantering inom skolan), men socialisering och fostran sker även i det övriga dagliga livet. Konfliktlösning behöver praktiseras av både vuxna och barn och vi vuxna behöver som förebilder för barnen (överförare av normer och värderingar) visa civilkurage och stå upp för väsentliga värden.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.