200 författare – Owe Wikström

Owe Wikström, Sverige

Bok:              Långsamhetens lov: eller vådan av att åka moped genom Louvren.

                        Natur och Kultur, 2001.

Teologen Owe Wikström ger oss djupa funderingar kring livet självt och människans villkor. Wikström är professor i religionspsykologi och har en säregen förmåga att lyfta fram människans existentiella liv, så som samhället ser ut idag. Samtiden präglas av jäkt, stress, effektivitet och jakt på upplevelser, pengar och konsumtion, konstaterar Wikström. Detta innebär ett jagande efter vind, ett ytligt liv som inte leder till någon djupare meningsfullhet. För fort och för mycket innebär en livsstil där vi söker mening i konsumtionen, något som leder till likriktning. Visserligen köper vi olika saker (beroende på personlig smak), men vi söker alla mening i konsumtionen som sådan, dels av saker, dels i jakten på upplevelser. Det som kanske mest av allt präglar den moderna människan är rastlöshet, finner Wikström.

Den enda boten mot denna rastlöshet är långsamhet. Samtidens två största bristvaror är livsnjutning och det djupa allvaret, två sidor av samma sak, enligt Wikström. För båda fordras ett avstannande, en inbromsning. Först med en sådan inbromsning kan vi hitta en djupare meningsfullhet, något som vi innerst inne längtar efter men som vi i vår rastlösa livsstil tränger bort. Med en sådan inbromsning kan vi möta oss själva, något som många rastlösa människor är livrädda för idag, men som vi måste göra om vi vill ha en djup, meningsfull tillvaro. Livsfrågor och livskriser tränger fram och vi kan växa som människor. Vi finner inte minst att förnöjsamhet är en skön motpol till likriktad konsumtion, upplevelsenarkomani och materiellt överflöd (tingtäthet).

Denna resa ”inåt” är inget som bara några stycken går genom i livet. Det är en oundviklig resa för oss alla, även om många försöker förtränga djupa frågor som tränger fram. På denna resa har vi givetvis stor nytta av människor som tänkt mycket kring dessa frågor före oss. Wikström använder sig därför gärna av skönlitterära böcker (t ex Dostojevskij) och tankar från gamla själafäder och helgon (t ex den helige Franciscus) för att lyfta fram tidlösa funderingar. Underbara reflektioner kring vårt nutida samhälle och kring våra livsvillkor gör att det blir en njutning utöver det vanliga att läsa hans böcker. Eller vad tycks om följande rubriker: Jag vet inte vart jag är på väg – så det gäller att skynda sig. Tjuren Ferdinands livsstil. Karaktärsdaning – vilket ord! Vikten av att gå på kyrkogårdar. Ofattbarheten är den enda riktiga definitionen på Gud. Stillheten och respekten för det heliga. Läsning som andakt. Godhetens styrka. Den goda ensamheten. Det dröjande samtalet. Att öva sig i närvaro. Rädslan för att möta sig själv. Lättjans lov.

I boken Sonjas godhet – medkänsla i en självupptagen tid (2006) fördjupar sig Wikström i detta med ”godhet”, där frågor om moral och medkänsla tränger sig på. Det är en riktigt bra bok, men ännu starkare griper mig hans kanske mest kända och mest lästa bok, Långsamhetens lov. Här kan den andligt törstande människan luta sig tillbaka i en skön fåtölj och få balsam för själen. Här kanske vi rent av kan finna meningen med livet. Med inbromsning och eftertänksamhet förskjuts perspektivet. Sådant som tidigare verkat viktigt framstår som något man låtit sig förföras av, som att jaga efter vind. Annat blir väsentligt – som det oplanerade strosandet, vänskapens samtal, åsynen av landskapets skiftningar, kanske lyssna på en favorit i sitt egengjorda ”musikaliska apotek”. Kanske handlar det om andliga erfarenheter, en törst, en vag oro, en längtan efter något annat än det som det moderna samhället erbjuder.

Owe Wikströms publikationer i urval:

Långsamhetens lov – eller vådan av att åka moped genom Louvren. Natur och Kultur, 2001.

Sonjas godhet – medkänsla i en självupptagen tid. NoK, 2006.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.