200 författare – Tim Jackson

Tim Jackson, Storbritannien

Bok:              Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle. Ordfront,                          2011.

Är det något mänskligheten behöver idag, så är det en förtroendeingivande och hoppfull vision om en bättre värld, ett bättre samhälle. Mer lysande än den brittiske ekonomen och forskaren Tim Jacksons vision torde vara svårt att hitta. Jackson presenterar i boken Välfärd utan tillväxt en slagkraftig argumentation för att det nuvarande samhället inte leder till ökat välstånd, utan representerar ett “oansvarighetens tidevarv“ där tillväxt och konsumism präglar en förhoppningsvis utdöende tidsanda. Den förhärskande visionen av välstånd som ett ständigt expanderande ekonomiskt paradis har gått i kras, menar Jackson, och ett kortsiktigt lappande och lagande för att stötta ett system som är bankrutt räcker inte.

Vi behöver en NY sammanhängande definition av välstånd, som INTE bygger på slentrianmässiga antaganden om konsumtionstillväxt, hävdar Jackson. I hans vision finns det möjligheter för människor att blomstra, öka sammanhållningen i samhället, finna högre nivåer av välbefinnande och ändå minska sin materiella inverkan på miljön. I en sådan vision har välstånd viktiga sociala och psykologiska dimensioner. Att ha det bra handlar inte minst om förmågan att ge och ta emot kärlek, att bidra med meningsfullt arbete och ha en känsla av tillhörighet och tilltro till samhället. Begreppet “blomstring“ har en viktigare innebörd för välstånd än t ex rikedom eller nytta.

Men ekologin sätter gränser när vi försöker utarbeta ett hållbart välståndsbegrepp, förklarar Jackson. Möjligheter att blomstra är en bra utgångspunkt när vi vill definiera vad välstånd innebär, men en viktig lärdom är att detta inte innebär en rad lösryckta friheter, utan en rad “begränsade möjligheter“ att leva väl – inom vissa klart definierade gränser. Jordens begränsade resurser och den globala folkmängden är här de två begränsande faktorerna.

Att besluta vilka vars och ens berättigade anspråk är, kan inte vara en trivial uppgift, resonerar Jackson. Så vad innebär det för människor att “blomstra“? Vilka funktioner bör samhället värdesätta och sörja för? Hur mycket blomstring är möjlig i en ändlig värld? Det är viktigt – poängterar Jackson – att framhålla att detta inte innebär en välståndsvision byggd på inskränkningar och uppoffringar. Rent materiellt är vissa möjligheter ofrånkomligen begränsade, men de sociala och psykologiska funktionerna betyder mer för oss än den snävt materialistiska form som vi hittills varit fångna i.

Det västerländska samhället har drabbats av en social lågkonjunktur. Frånvaro av delaktighet är en viktig faktor, menar Jackson. I många materiellt rika samhällen är tendensen särskilt tydlig, t ex i USA där gemenskapen brutit samman och förekomsten av oro, depressioner, alkoholism och sjunkande arbetsmoral ökar. Förtroendet för samhället minskar och därmed följer en politisk apati.

En av orsakerna till att förtroendet brutit samman ligger i söndervittrandet av det geografiska lokalsamhället. En del av ansvaret för förändringen kan tillskrivas själva tillväxten, menar Jackson, eftersom arbetskraftens rörlighet är ett av kraven för ökad produktivitet i en tillväxtekonomi. Det framstår inte som något särskilt bra tecken på blomstring, konstaterar han syrligt.

Jackson betonar betydelsen av en ny ekologisk makroekonomi, en keynesiansk ny grön giv, nya styrelseformer för välstånd och för en diskussion kring övergången till en hållbar ekonomi, allt för att uppnå målet, ett välstånd som varar över tid.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.